Vår ovilja att betala för oss

Sedan Napsters tillkomst 1999 har det talats om en ny generation, en gratisgeneration, som vill att allt på nätet ska vara gratis. Det inkluderar även digital musik, film och spel som kan spridas över internet. Det finns dock ett problem – producenterna vill tjäna pengar.

Nätpirater försvarar ofta sitt agerande med att stora (giriga) skivbolag tjänar mycket pengar och att en mindre del kommer artisterna tillhanda. Att skivbolagen tjänade mycket pengar på fysiska skivsläpp är väl ingen hemlighet. Däremot kan det vara väl motoverat att de tar en stor procent på skivförsäljningen eftersom de har stora utgifter för produktion, distribution och marknadsföring. Det viktigaste argumentet för att de ska få ta en hög procent är att de ofta äger rättigheterna till musiken. Trivs du inte med det så köper du inte musiken. Däremot är det inte ok att ”stjäla” musiken, filmerna eller spelen.

Nu har tiderna förändrats och man kan få ett premiumkonto med fri lyssning på Spotify för en hundralapp. Mycket information på nätet är fritt tillgänglig i ubyte mot att du låter dig utsättas för reklam. En rimlig deal om båda parter kan acceptera det avtalet. Även här finns det folk som inte vill betala för sig då de väljer att använda olika typer av adblockers. Adblockers som plockar bort reklambanners från sajter som Aftonbladet.se som lever på intäkter från sina annonsörer.

När ska folk inse att det inte håller att vara en sketen parasit som ska ha allting gratis? Börja göra rätt för dig istället så kanske du kan vara stolt över dig själv.

Alla dessa kvinnor och barn

Visst känner du igen att nyhetsuppläsare ofta rapporterar antalet offer i en katastrof följt av ”varav många var kvinnor och barn”. Vad är egentligen poängen med att poängtera detta? Är det ett sätt att understryka tragiken eftersom svaga individer som kvinnor och barn får en särskild plats i rapporteringen. För det första, är kvinnor svaga individer? Jag känner flera kvinnor som inte skulle hålla med om det. Varför tillåter de att bli framställda som svaga i dessa sammanhang?

Män å andra sidan omnämns enbart som människor. Kanske buntas de till och med ihop med hundar och kreatur utan att det nämns. Antalet får man räkna ut själv genom att räkna bort antalet kvinnor och barn från det totala antalet drabbade.

Självklart tycker jag inte att det är mindre tragiskt när kvinnor och barn drabbas av katastrofer. Jag ser bara inte poängen med detta sätt att beskriva tragiken i en situation.