Fler kan tänka sig diktatur i Sverige

En undersökning från Göreborgs universitet har visat att var fjärde person i åldern 18-29 inte tycker det är så viktigt att Sverige är en demokrati. Nästan var tredje tycker det vore mycket bra om Sverige styrdes av en stark ledare.

DiktaturUndersökningen har kommit fram till att skolans avreglering ligger bakom denna utveckling. Jag kan hålla med om skolans roll, men tror inte riktigt på att orsaken är utslagning och sämre utbildning. Jag tror det beror på att skolan inte längre används som en institution för demokratipropaganda. Att demokrati måste läras ut är ju självklart. Precis som andra ideologier (nazism, kommunism, religiös fundamentalism) måste läras ut så måste även demokrati stå med i läroplanen. Alla styrelsesätt har ett intresse av att tala om hur bra det är. Det gäller att inpränta den egna ideologins överlägsenhet i unga människor så att de senare i livet kan bli ambassadörer och föra de rätta kunskaperna vidare.

Det är svårt att intala en övertygad demokrat om demokratins nackdelar och brister, precis som det är svårt att övertyga en fundamentalist om att inte i detalj tolka det Gud sagt genom sina profeter. Den som är inskolad i en ideologi kommer med största sannolikhet vara den trogen till döden, om inte ideologin starkt skadar individens förtroende. Det räcker att gå till Sovjetunionen och de gamla rävarna som levt större delen av livet under kommunism. Eller att titta på Italiens 70-plussare som än idag vallfärdar till Mussolinis grav. De är skolade i ett annat system och är ofta det systemet troget in i döden. De har i unga år lärt sig att det är rätt…

Skolan må vara problemet som undersökningen säger, men jag tror som sagt att det handlar mer om hur demokrati lärs ut än att det skulle ha att göra med utslagning och stämpling av individer att göra. Man kan också titta på hur skoldagen inleds med Pledge of Allegiance i många av USA:s skolor.

I pledge allegiance to the flag of the United States of America, and to the republic for which it stands, one nation under God, indivisible, with liberty and justice for all.

Trots den utslagning och fattigdom som finns i USA är alla inpräntade med budskapet att USA är det bästa landet i världen. Där kan vi snacka om att lyckas lära ut demokrati och patriotism från tidig ålder.

Fiska i Stångån

Stångån är en å som rinner från småländska Hultsfred och norrut till Linköping och sjön Roxen. I Linköping är det fritt fiske i Stångån från mynningen i Roxen till Slattefors sluss, nästan vid sjön Ärlången. Det krävs med andra ord inget fiskekort för att få fiska i denna del av Stångån.

I Tornby, vid Linköpings motorbåtsklubb, har kommunen byggt en ny brygga för sportfiskare. Här finns bänkar som är förberedda för engångsgrillar, samt bänkar som sportfiskare kan sitta på.

Jag provfiskade platsen idag och fick två små abborrar. Inte helt fel även om jag hade hoppats på lite större fångster. Om jag också ska tillåta mig vara lite negativ så tycker jag bryggan är på tok för högt över vattenytan. Jag vill kunna hålla ner draget hela invevningen. Dessutom blir det problem att få upp stora fiskar om man inte har en håv med långt skaft nära till hands. Men trots denna lilla kritik tycker jag det är ett mycket bra initiativ av kommunen. Bra jobbat!

Fiske i Stångån - bänkar

Fiska i Stångån - bänkar

Fiska i Stångån - utkikstorn

Fiska i Stångån - vy över ån

Samla på whisky

Jag har sedan en tid försökt bygga upp en liten whiskysamling och nu börjar det arta sig. Jag gör absolut inget anspråk på att vara någon mästersamlare, det blir man inte på 15 sorter. Jag tycker däremot att det är trevligt att ha lite att välja på. Ibland känner man för en rökig whisky, medan man andra gånger nöjer sig med en mild Jameson.

För den som vill börja samla på whisky är gränsbutikerna i norra Tyskland ett riktigt shoppingmecka. Där kan man köpa på sig många sorter för en betydligt lägre summa än Systembolaget. OM du samlar på whisky, eller funderar på att börja, bege dig söderut till Bordershop. Scandlines Bordershop i Puttgarden har över 300 sorters whisky i sitt sortiment.

Whisky

Birra Nostalgica

Att det blåser högervindar i Sydeuropa har väl knappast någon undgått. I Frankrike är det Front National medan Italien har sitt Lega Nord. Under resan till Italien hittade jag några häpnadsväckande ölsorter i en liten matbutik. Det fanns även vin och sprit med samma tema. Aningen sjukt, minst sagt. Jag var tvungen att köpa några flaskor av detta politiskt inkorrekta öl, det blev en Hitlerbier och en med Mussolini på etiketten.

När vi frågade kassören om det var på skämt så svaraden han: ”Yes…. But also for them who still thinks…eh…”

Birra Nostalgica

I vanlig anda måste jag ju även ta avstånd från dessa herrar.

Telia gör rätt angående Skype-trafik

Telia blockerar SkypeJag är absolut ingen vän av ett gammalt monopolbolag som Telia. Många gånger missköter sig dessa privatiserade statliga verk. Till exempel genom att inte anstränga sig för att förbättra servicen eftersom de redan har sina tidigare kunder som var tvungna att välja dem.

När det kommer till det här med att Telia vill blockera Skype, eller i varje fall avgiftsbelägga trafiken är jag helt på deras sida. Vad många finniga tonåringar och för den delen numera vuxna datanördar inte verkar förstå är att det kostar pengar att tillhandahålla mobilnät. Om Telia inte får in pengar för samtalsavgifter när fler väljer att prata gratis över Skype, så blir svårare att finansiera verksamheten. En lösning skulle vara att Telia och andra operatörer börjar ta ordentligt betalt för mobilsurfandet. Ett ”fri surf”-abonnemang borde kosta runt 500 kr/månad.

Som alltid när företag gör insatser för att slippa inkomstbortfall menar den bortskämda generationens företrädare att de (företag som Telia) är teknikfientliga och inte vill att utvecklingen ska gå framåt. I fallet med Telia skulle även jag kunna ansluta mig till den skaran om jag inte försökte hålla mig opartisk. Med det menar jag att Telia som gammalt statligt monopol hade alla svenskar som kunder och inte riskerade att förlora dem. De behövde inte utveckla sina tjänster för att hålla jämna steg med konkurrenter, för de hade inga konkurrenter.

Nu vill jag däremot ge Telia samma behandlig som vilket annat företag som helst. För mig är det självklart att de måste ta betalt för annat (alternativt höja priserna för kvarvarande kunder) om deras kunder väljer att gå över till gratisalternativ som Skype. Bara för att användarna går över till ett alternativ som är gratis betyder det inte att Telias kostnader för drift och underhåll försvinner.

När ska denna gratisillusion ta slut egentligen? Det finns inget som heter gratis. Vill man ha något så får man snällt betala på ett eller annat sätt. Folk verkar ha svårt att förstå att det ligger kostnader i framställandet av en tjänst. Om det gäller en fysisk produkt som iPad (som förövrigt är sjukt överprissatt) är samma personer beredda att betala mer än marknadspriset för att få smaka på Steve Jobs döda stjärt.

Glödlampskonspirationen och planerat åldrande

Gammal datorI skrivande stund på söndagkvällen den 13 maj går det på SVT2 en dokumentär om glödlampor och planerat åldrande. En företeelse som tog sin början under 1920-talet. Den hade till syfte att göra apparater obrukbara efter en viss tid för att få konsumenterna att köpa en ny produkt. Detta har bidragit till den kraftiga tillväxt vi upplevt under 1900-talet och samtidigt gett fler arbetstillfällen i Nordamerika och Europa. Nu för tiden när tillverkningen sker i utvecklingsländer går vi miste om arbetstillfällena, medan tillverkarna får behålla tillväxten.

Glödlampor är ett bra exempel eftersom de från början tillverkades för att hålla så länge som möjligt. Efter ett tag såg man däremot fördelen med att tillverka glödlampor som höll ”lagom länge”. En livslängd som folk kunde acceptera, t.ex. ett år. På så sätt kunde man försäkra sig om att glödlampor var en produkt som ständigt skulle kunna produceras och säljas i stora volymer.

Jag har förståelse för att tillväxten behövs för att hålla hjulen i rullning, men samtidigt vill jag inte att det sitter en timer i datorn jag just nu skriver på. En timer som gör att den i praktiken kommer sluta att fungera om kanske 3 år. Jag vill kunna fortsätta använda den här datorn även efter det, även om jag kanske har köpt en ny dator av prestandaskäl. Om den fortfarande uppfyller mina krav på prestanda känns det ju bara onödigt att köpa en ny, men jag kanske är tvungen på grun av det planerade åldrandet.

En lösning på detta problem kan vara att ändra den lagstiftade garantin från två till fem eller tio år. Att tvinga tillverkarna att ersätta en produkt som inte håller i tio år. Det skulle kanske inte slå så hårt mot tillväxten som många tror, eftersom människor idag har ett ganska kraftigt prylberoende. Folk köper nytt trots att de produkter med planerat åldrande inte ens slutat fungera.

Våra känslor gör oss dumma

Såg precis på nyheterna att andelen som är skeptiska till kärnkraft har ökat sedan kärnkraftsolyckan i Japan. Trots att den inträffade p.g.a. en jordbävning och tsunami, något som inte inträffar i Sverige, vill många avveckla kärnkraften även här. Samma sak hände efter Tjernobylkatastrofen, men efter en tid glömde folk och blev återigen mer positivt inställda till kärnkraft.

Vi är bara djur som agerar instinktivt av rädsla, inte förnuft.

Det går att hitta liknande betéenden inom andra områden. Efter tsunamin i sydostasien minskade turismen till Thailand för att folk verkade tro det är vardag där. Efter köttfärsskandalen på ICA skulle man minsann inte handla där igen. Så vitt jag vet riskerar inte ICA att gå i konkurs.

Om en pedofil eller dubbelmördare (i Linköping) härjar så väljer föräldrar att skjutsa sina barn till och från skolan. Detta görs i regel under den närmaste tiden efter den omskakande händelsen. Efter någon månad tröttnar föräldrarna och slutar skjutsa sina barn. De tänker säkert att eftersom det inte inträffat något nytt dåd är det lugnt. Istället för att vara rationell och se den närmsta tiden som den säkraste så väljer de att helt i onödan vidta åtgärder, för att när risken åter är på normal nvå sluta med de förebyggande säkerhetsåtgärderna.

Egentligen är ju chansen att deras barn blir överkörda så ofantligt mycket större än att en mördare hoppar på dem. Men så funkar inte vår djurhjärna.

Allt skulle vara så mycket bättre om folk tillät sig släppa sina värdelösa känslor och tänka rationellt. Bara för att roulettekulan hamnar på rött nummer 10 ggr i rad är chansen lik förbannat 50/50 inför nästa snurr. Det mesta som inträffar har ingen som helst inflytande över hur framtiden ter sig.

Kärringväldet inom äldrevården

KärringväldetI dagarna kom ny skrämmande statistik som visar att män har allt svårare att få jobb inom traditionellt kvinnodominerade yrken. En särskilt utsatt grupp är de män som vill arbeta på något av landets äldreboenden. Där är det kvinnorna som dikterar villkoren. Ofta får männen nöja sig med vaktmästartjänster, medan kvinnorna får de eftertraktade vårdjobben. Även på chefsnivå är äldrevården kvinnodominerad och även välutbildade män stängs systematiskt ute från högre positioner.

På många äldreboenden är det också vanligt att kvinnor diskuterar män på ett nedvärderande sätt. Vid ett flertal tillfällen har de få manliga kollegorna fått höra att män är lata, både i hemmet och på arbetsplatsen. De manliga kollegorna vågar sällan säga ifrån eftersom de är oroliga för att det skulle förvärra situationen. Endel är till och med rädda för att förlora sin anställning om de ifrågasätter den tuffa jargongen.

Så här kan vi inte ha det i Sverige på tvåtusentalet!

Ett halvår i Afrika

Redan i rubriken i det här inlägget begick jag samma misstag som alla i Sverige begår. Vi behandlar Afrika som ett land snarare än som en kontinent eller världsdel. Det är som att säga att jag var på semester i Europa när jag egentligen pimplade sangria liggandes i en solstol i Spanien. Då säger vi konstigt nog att vi varit på semester i Spanien.

Min bror, som är yngre än mig, är en person jag ser upp till väldigt mycket. Det naturliga är väl att en yngre bror ser upp till sin storebror än vice versa. Så är inte fallet här.

Jag hyser stor respekt för Joakim eftersom han vågar resa runt i de minst demokratiserade, och mest riskfyllda, länder vi har på vår jord. Han har t.ex. kollat läget i Afghanistan, mitt under brinnande krig mellan Al Quida och USA.

Joakim Wedholm

Bildtext: Skriver om Chang’aa-produktion, vapenhandel och terrorism i Dandora, Nairobi. Drycken på bilden är inte längre olaglig, även om produktionssättet är det. 

Han har haft en speciell kärlek till Afrika, och då främst Östafrika. Det finns olika deinitioner på Östafrika, men i hans fall handlar det om Kenya, Tanzania, Uganda, Rwanda och östra Kongo. Sedan några månader har han bott i en stad i östra Kongo, på gränsen till Rwanda. Något jag lärt mig av hans besök i Kongo under den senaste tiden är de enorma prisskillnader på livsmedel som finns i området. När hans Kongolesiska visum gick ut var han tvungen att åka tillbaka till Rwanda för att förnya detta. Samtidigt var det väldigt lägligt att köpa på sig så mycket mat som möjligt eftersom priserna är ungefär 10 gånger så höga på andra sidan gränsen.Tonfisk var tydligen hårdvaluta.

Nu har hans Afrikanska äventyr snart lidit mot sitt slut. Hans relativt nyfunna kärlek Nadia ska återvända till Berlin för fortsatta studier i statsvetenskap. Han ska återvända till Sverige och en anställning på Aftonbladet.

Detta inlägg är en kärleksförklaring till min bror som varit hemifrån på tok för länge. I skrivande stund sitter han nog på ett flyg mot Istanbul, för vidare transport till Arlanda. Imorgon hämtar jag upp honom på terminal 5 i civiliserade och industriellt utvecklade Sverige där vi diskuterar om vi ska kalla våra söner och döttrar hen, han eller hon.

Kortningarna tar över

För några år sedan började jag och en vän förkorta ord vi tyckte var onödigt långa. Kortningarna går till så att man vanligtvis tar bort förstavelsen eller det första ordet i ett sammansatt ord. T.ex. är ju kortning en förkortning av förkortning. Vidare är hållplatsen en kortning av busshållplatsen.

Nu har det gått så långt att detta görs per automatik, vilket lett till att vänner som inte är lika insatta i kortningar har svårt att förstå vad vi menar. I ärlighetens namn finns det tillfällen då vi också måste tänka till en extra stund för att först vad den andra säger.

Kortningar är väldigt beroende av sammanhang för att vara förståeliga. Att enbart säga en kortning utan sammanhang kan vara svåra att förstå. Även kortningar som bygger på negationer blir ofta svåra att förstå och kan liknas vid ironi eller tvärtomspråket. En kortande person som ska säga ”det är ju väldigt osannolikt” säger istället ”det är ju väldigt sannolikt”. Enklare är det då att förstå att ”starta läsaren” betyder ”starta webbläsaren” om det sägs i ett sammanhang som innefattar datoranvändande.